Det var ju stor idé att jag hitta tillbaka hit...

Med tanke på att jag är så fruktansvärt grym på att uppdatera   

bloggen SÅ ofta haha...

Kan det betyda att jag har ett liv tro?

Nä, helt rätt. Det har jag verkligen inte. Det står helt still! Eller ja, inte helt still, det går ju neråt!

Så åt nåt håll går det ju 

(positivt tänkande och lite frigörande andning på det, så blir det så brAA sååå)

Om bara den här förbannade månaden kan ta slut nån förbannade gång!

Jag hatar inte, det är för milt uttryck. Jag känner stor avsky och nååt mer som inte går att förklara i ord, för december månad! Den här månaden kunde ha kvittat, hellre november 3 ggr om.

Det är den värsta månaden på hela året! Det är som all livsgnista slocknar under den här månaden.

Inte så att jag vill dö alltså! För de vill jag inte! 

Men jag tappar stinget totalt, riktigt deprimerad, trött, arg, ledsen ,stark oro och ångest!

Förvirrad och förbannad!

Men som sagt en kan inte vara gla allTID.

Var sak har sin gång... Även den här skitmånaden..

Den här julen känns det extra, jag har stor sorg och saknad efter Stefan.

Jag tror inte jag kommer ihåg hur vi fira jul innan Stefans tid..

Eller jo de gör jag allt, men nu menar jag BRA jular, ingen misär jul, för dom kommer jag mycket väl ihåg.

Fast det löser sig nog!

Ah, nu skiter vi i detta deprimerande filosofierandet!

Det är snart Januari och ett nytt år! Å jag fyller år!!

Nä, om jag skulle ta och förbereda mig inför serien jag ibte följer, men som jag tror att jag följer iställlet.

Kunde ju inte låta bli och kasta ett litet öga på den förra torsdagen.

Men jag är helt *lost* begriper verkligen inte nåt, om vad de handlar om *haha*

Jaja, jag får väl fortsätta inbilla mig att jag vet vad som hänt och tycka att den är gööööööör spännande !

Visst serru, helt plötsligt är det torsdag! Hur fan gick det till? Ibland  undrar jag om almenackan skämta med mig aprillo  

Vakna ur min koma tiiidigt idag, lilla Andrea plinga på min dörr, så d var bara på med thét och hoppa i kläderna , gnugga John Blund ur ögonen. Så vi sskruva ihop nattduksborden, som jag har kikat på i snart 2 veckor, och tänkt ska bara, sen ska jag skruva ihop dem. Inte för att det är nåt vidare avancerat alltså! Utan snarare utav lathet.

Fast inte bara lathet heller. Har änna inte vart i form d senaste, trött, orolig, upp och ner, mycket ångest, gjort bort mig oxå, sorgsen och ledsen. Tankarna har snurrat, pockat och bombaderat mig. Om det gamla livet, varför jag klarat mig hittills? Det blir speciellt mer snurr, när någon som har stått en nära en gång, även om det var väldigt längesen. Helt plötsligt är död! Borta! Finns inte längre! Det blir kalabalik i huvudet och framförallt i själen.

Det går inte ihop varken det ena eller det andra. Det flyter ihop i en stor sörja.

Men jag får väl göra som många säger Ta mig i kragen och rycka upp mig. Som om det vore SÅ jävla enkelt alla gånger! Men det börjar gå åt rätt håll nu, hahaha, hur många gånger har jag inte sagt det?

Men nu får jag iallafall en bra och jämn sömn och det är ju alltid bra. Sömn är A och O för mig..

Ha, nu snöa jag iväg här oxå, får jag skylla på att jag har glömt bort hur man gör när man bloggar? Jo det får jag jippi jäj.

Ikväll kommer blacklist, varför ska jag se på den serien? Jag tror jag har följt den och vet vad som hänt osv, men i själva verket, blir jag som en skridsko varje torsdag då ett nytt avsnitt visat. Har inte en aning om vad det handlar om, vet knappt vem som är vem. Hm, men ändå ska jag se skiten! Alltså jag följer en serie som jag tror att jag följer, fast jag följer den inte. Men ändå måste jag se den. Hänger ni med? NÄ, inte jag heller!

Får bli ett ämne att ta upp med teraputen nästa gång *hahahaha* 

Ikväll tänker jag trotsa mig själv! Jag ska fan inte se detta avsnittet.....Om inte annat kan jag ju alltid låtsas att jag trotsar mig själv...

Jag, vet det låter helt skevt, men det gör inget. För det är  min och INTE din verklighet..... Om det nu är en verklighet   

Nämen, titta vad jag hitta för nåt!

Jo denna gammla blogg, som legat i träda i sisådär 100 år.

Kanske dags att göra en förändring.

Im´back

A, just det ja...

Vore väl kanske lämpligt att skriva om nåt vettigt då, om jag nu ska skriva här!

Men vete fan om jag orkar det idag?

Får väl vara nöjd, med att jag hitta tillbaka hit.

Ibland är vägen lång och krokig, men skam den som ger sig..

Nä, ska inte skriva för mycket dravel och bös här nu.

Har vissa tendenser att göra det ibland. 

Just nu orkar, jag inte vara den djupa-Annelie

Utan jag är hellre lite ironisk och ytlig, ett tag iallafall.

Tror jag skrev i presentationen att jag hade livlig fantasi, men just ikväll känns det som en STOR jävla lögn!

Ingen fantasi, och trött på mig själv.

Kan det bli bättre kombination? Nä, det var väl det jag trodde...

Nä, fan!

Jag återkommer när jag har nåt relevant att skriva om..

Som om det kommer ske ofta ;) hahaha